Här följer min individuella reflektion på vårt arbete.
I gruppen har vi diskuetretr och valt att reflektera över vårt ‘val’ av programmeringsspråk och tekniker. Om man utgår ifrån del 4 i boken Code Complete som handlar om hur man för att maximra effektivitet och minimera kostnad välja rätt programmeringsspråk kan man se att Python inte är ett optimalt val. En av de första sakerna som nämns i del 4 är hur programmerarens tidigare erfarenhet påverkar arbetstakt och produktivitet. Utifrån detta ansåg vi att ett bättre val än att jobba med CSV, Python och Flask/Jinja2 hade varit att använda PHP och SQL, då vi båda hade tidigare erfarenhet av dessa språk samt att de har större stöd bland webbhotell.
Om man börjar med att jämföra formatet på databasen, CSV kontra SQL. Användning av SQL hade underlättat då det gör databasen lättare att förstå och ändra i. För att ändra i en CSV-fil kan man till exempel använda en vanlig texteditor, detta är lite krångligt och filen kan se liter rörig ock krånglig ut. Hade vi till däremot använt oss utav ett grafiskt och en SQL-server till exempel MySQL och PHPmydmin hade det varit enkelt att lägga till eller ta bort kolumner, även om man inte är systemets utvecklare. Vi hade även kunnat vid en utveckling av systemet använda oss utav relationer om fler länkade tabeller skulle behöva användas. En databas i SQL är också lättare att hantera då frågorna ställs inbäddat i php-koden, man behöver inte ta omvägen i att använda listor och dictionaries.
Allmänt föredrar jag personligen Python framför PHP, men när det gäller webbapplikationer har PHP ett tydlig ett övertag.
För att återkoppla med planering och programmeringslogg gick jag tillbaka och läste igenom den logg jag skrivit under projektet samt kollar på vår skiss kan jag se att vi från början hade stora och orealistiska krav på vårt presentationslager. Detta var nog det enda som vi inte riktigt följde i planeringsväg. De olika momenten tog ungefär den tid vi hade satt ut för dem, det är möjligt att gav datalagret lite för mycket tid då detta var enklare än vi från början trodde. Ett tydligt exempel är funktionen project_count(), denna funktion gav vi i projektplanen fem timmar när den i själva verket tog under femton minuter.